– Landskapsanalysen handlar om att värdesätta landskap i relation till befintlig och ny infrastruktur. Behovet av mer elproduktion presenteras ofta som grafer eller diagram, men vi ser sällan landskapens representation i dessa framtidsprognoser. Det är alltså gapet mellan presentationen av framtiden och representationen av det rumsliga som vi analyserar, säger Daniel Urey.
Syftet med forskningsprojektet Speed Local är att ta fram verktyg och kunskap för att underlätta energiomställningen på regional och lokal nivå baserat på nationella mål. Projektet ska, i dialog med kommuner och regioner, bidra till att skapa inkluderande och socialt hållbara strategier för energiplanering. Detta görs i samarbete med tre fallstudier i Skaraborg i Sverige, Trøndelag i Norge och Bornholm i Danmark.
Förståelse för de nordiska landskapen
Medarbetarna i projektet är bland annat forskare eller experter på energisystemmodellering och social acceptans, medan samhällsplaneringsföretaget Lablab står för de rumsliga frågorna. Inom Speed Local innefattar det förståelse för och relation till de nordiska landskapen.
– Vår roll är att försöka skapa en förståelse för de olika lager som utgör de nordiska landskapen, allt från geologi och ekologi till kulturhistoria. Hur människor har präglat landskapet och vilka förutsättningar det finns för framtida placering av energiinfrastruktur för att möta det ökade elbehovet i de nordiska samhällena, säger Alexander Marek.
Han är i grunden arkitekt, medan Daniel Urey har statsvetenskaplig bakgrund. De hoppas att Speed Local ska bidra till att öka förståelsen för hur viktigt och komplext det är att genomföra en energiomställning som är socialt hållbar och som handlar om det demokratiska systemet.
Vad hoppas ni att Speed Local ska leda till?
– En bredare och fördjupad förståelse för energiomställningen och därmed den lokala omställningskapaciteten, säger Daniel Urey.
Han resonerar om att omställningskapaciteten inte bara bör förutsätta tillväxt, utan också bör innefatta frågor kring resiliens och planetära gränser.
– Det är självklart inga enkla frågor för våra samhällen, säger Daniel Urey.
En av projektets utgångspunkter är att landskapet är särskilt viktigt för den nordiska befolkningens identitet.
– Omställningen kräver mer grön elproduktion. Utmaningen är – var ska den få plats när landskapen är så viktiga för den nordiska självbilden? Och vilken självbild ska vi ha om dessa landskap förändras radikalt? undrar Daniel Urey.
Ruts kirke på Bornholm från cirka 1200-talet, med moderna vindkraftverk i bakgrunden.
Foto: Alexander Marek.
Projektet startade på allvar i höstas och hittills har Lablab bland annat gjort bildhistoriska analyser för att förstå den historiska relationen till platsen, både för Trøndelag, Skaraborg och för Bornholm. En viktig del är att kartlägga hur dessa platser kraftigt förändrats under de senaste seklens industrialisering. Utöver det har Lablab producerat kartor som visar redan befintliga intressesfär i landskapen, inte minst redan existerande elproduktion och kraftledningar.
– Vi ska kunna ställa frågor som: Vad händer med älvens röst när elproduktionen ska öka? Det är vår roll att konstruktivt utmana och utveckla sådana frågor tillsammans med övriga forskare och experter i gruppen, säger Daniel Urey.
Beakta hur människor format landskapet genom historien
Hur människor en gång har format landskapet, och hur senare generationer uppfattar dess inverkan, är en viktig del att ha i beaktande. Alexander Marek exemplifierar med hur gamla bruksorter i dag kan uppfattas som vackra och uppskattas av lokalbefolkningen, men när de var i bruk var de otroligt industrialiserade med nedhuggen skog, smog och ständigt buller. Dagens jordbruk kan ses som en parallell.
– När vi till exempel åkte runt på Bornholm såg vi att den aktör som påverkar landskapet mest är det storskaliga jordbruket, med stora silos, åkrar och annat. Jordbruksindustrin har funnits i det här samhället i 300 år, så det finns en inbyggd acceptans för den typen av verksamhet. Men när det kommer någonting nytt från en bransch som energisektorn så reagerar man med allt från försiktighet till skepsis. För Speed Local handlar det om att förstå varför, säger Daniel Urey.
Nästa steg för Lablab är att tillsammans med de övriga i projektet fördjupa sig i vad som lägger grunden för olika nivåer av social acceptans i relation till landskapets eller platsens specifika karaktär. Det kan handla om hur ett kustsamhälle förhåller sig till energiomställningen i dess närhet.
– Enkelt uttryckt, var ska den där stapeln med elproduktion från grafen få plats i landskapet? säger Alexander Marek.
– Precis, stapeln måste få ett rumsligt tänkande, säger Daniel Urey.
Om Speed Local
- Fullständig projekttitel: Speeding Up Nordic Green Transition: Navigating National Planning, Local Implementation, and Social Acceptability.
- Treårigt projekt som pågår 2024–2026.
- Finansieras av Nordisk Energiforskning, en del av Nordiska ministerrådet.
- Budgeten är på cirka 25 miljoner norska kronor.
- Leds av Energiforsk.
Projektet genomförs av åtta forskningsorganisationer, en informationsdesignpartner, två kommuner och två kommunförbund:
- IVL, Sverige
- Lablab, Sverige
- Luleå tekniska universitet, Sverige
- Kirt X Thomsen, Danmark
- Energy Modelling Lab, Danmark
- Technical University of Denmark, Danmark
- Institute for Energy Technology, Norge
- VTT, Finland
- Vara kommun, Sverige
- Skaraborgs kommunförbund, Sverige
- Bornholms kommun, Danmark
- Trøndelag fylkeskommune, Norge
- Energiforsk, Sverige
Läs mer
Samarbete i fokus under Speed Locals första workshoppar
Energiforsk leder nordiskt projekt för lokal energiomställning