Den 30 november arrangerades konferensen Vind 2022 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Det är Nordens största årligt återkommande mötesplats för aktörer på den svenska vindkraftsmarknaden. Energiforsks program Vindforsk var på plats i en monter tillsammans med Naturvårdsverkets forskningsprogram Vindval och forskningsinstitutet Rise.
Under mässan var ett återkommande samtalsämne valårets polariserade energidebatt, där vindkraftens möjligheter att bidra till en fossilfri elproduktion många gånger framställdes som negativ.
Åsa Elmqvist, programansvarig för Vindforsk, deltog på mässan och upplevde en oro bland vindkraftsaktörerna att den negativa bilden av vindkraft kommer att påverka vindkraftens framtid. Dessutom innebär ett val alltid att många nya kommunpolitiker tillträder, som inte har samma kunskaper om vindkraft som mer erfarna politiker. För att hjälpa till att öka kunskapen om vindkraft i kommuner satsar Vindforsk nu på att ta fram ett faktaunderlag som visar hur vindkraften påverkar lokalt och bidrar till energi- och elsystemet.
– Vindkraftsindustrin utvecklas väldigt snabbt och det kan vara svårt för kommunpolitiker att hinna med och hålla sig uppdaterad. Vårt underlag presenterar fakta och svar på några av de vanligaste frågorna om vindkraft. Ska vi mildra klimatkrisen måste vi snabbt avsluta fossilberoendet, då behöver vi bygga mycket mer vindkraft och andra fossilfria kraftslag, säger Åsa Elmqvist, programansvarig på Vindforsk.
Ett annat samtalsämne under Vind 2022 var en presentation som gavs på konferensen Wind Power Research in Focus 2022 på Chalmers veckan innan. Elisa Tattersall Wallin, doktor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, redovisade hur fakta och myter om vindkraft sprids på sociala medier. Hon visade att det var mycket vanligare att negativa nyheter om vindkraft spreds via sociala medier, liksom att felaktiga uppgifter om vindkraft spreds med onda avsikter. En annan av hennes slutsatser var att Sverige stack ut globalt med andelen negativa nyheter om vindkraft. Se presentationen här.
– Vi lever i en tid när information flödar fritt i sociala medier, och det är i grunden bra. Men ibland sprids felaktiga uppgifter om vindkraftens påverkan för att skapa oro, och sedan används den oron som argument för att kommunen ska stoppa miljöprövningen, där vindkraftens eventuella påverkan utreds, sa Tomas Hallberg som jobbar med tillstånd på Svensk Vindenergi.
En annan oro som diskuterades på konferensen var planerna på att stoppa det tidigare beslutet att till viss del subventionera anslutningar av havsbaserad vindkraft, som regeringsunderlaget uttryckt i Tidöavtalet.
– Subventioner av kraftproduktion innebär alltid avvägningar, men kan ibland vara motiverade eftersom omställningen brådskar. Men ryckighet i regelverk skapar osäkerhet, minskar investeringsviljan och därmed incitamenten att bygga ut elproduktionen. En långsiktig och bred politisk energiöverenskommelse skulle därför underlätta för Sverige att klara elektrifieringen och energiomställningen, säger Energiforsks vd Markus Wråke.
Vindforsks faktaunderlag för kommuner kommer att publiceras under första kvartalet 2023.