Det är Martin Rosenqvist som i samlat format har tillgängliggjort ett mycket omfattande underlag om vattenbyggnadsbetongens utveckling i Sverige. Rapporten, som ingår i Betongtekniskt program vattenkraft på Energiforsk, innehåller en historisk tillbakablick från slutet av 1800-talet och fram till i dag.
– I början av mina doktorandstudier behövde jag fördjupa mig i hur svenska kraftverk och dammar historiskt sett hade byggts. Det gick då upp för mig vilken enorm utveckling som hade skett med avseende på betongtekniken sedan sekelskiftet 1900. En idé växte fram om att denna utveckling borde skildras i lättillgängligt format för att sprida kunskapen, säger Martin Rosenqvist, ÅF.
Det somgjorde den storskaliga utbyggnaden av vattenkraft möjlig i Sverige och andra länder i början av 1900-talet var utvecklingen av ny teknik för betongbyggnad. En stor fördel med betong var att den kunde formas efter behov. Man bedömde också att betong hade minst lika goda egenskaper som natursten med avseende på täthet och beständighet. Därför byggdes det i Sverige ett stort antal kraftverk och dammar av betong redan i början av 1900-talet.
Allt om utformning och metoder
Rapporten, som heter Betongteknikens utveckling och betydelse för svensk vattenkraftsutbyggnad, gör en historisk tillbakablick och beskriver hur betongen var sammansatt, hur konstruktionerna utformades och vilka metoder som användes när betongarbetena utfördes. I början av 1920-talet visade det sig att många konstruktioner inom vattenkraften hade drabbats av allvarliga skador och läckage. Då gjordes ett antal utredningar för att ta reda på hur betongen skulle vara för att hålla i vattenkraftsmiljön. Det ledde till att bättre cementsorter och mer lämpliga metoder utvecklades och att vi fick bättre teknik för hur betongarbetena bör utföras.
För att sprida kunskap och förhindra upprepning av tidigare misstag infördes 1924 för första gången statliga bestämmelser för cement och betong. Tillsammans med praktiska erfarenheter från byggen av kraftverk, blev bestämmelserna grunden för de anvisningar för betongbyggnad som gavs ut av Vattenfall och Vattenbyggnadsbyrån i mitten av 1900-talet.
Sammanfattande beskrivning
Det har tidigare saknats en grundlig redogörelse för betongteknikens utveckling och betydelse för den svenska vattenkraftsutbyggnaden. Nu finns det äntligen en helt oöverträffad sammanfattande beskrivning av allt detta. Och för att underlätta för läsaren delas utvecklingen upp i olika epoker med hänsyn till betongens sammansättning och proportionering, samt metoder för betongmassans gjutning och efterbehandling. Rapporten är helt enkelt en unik beskrivning av betongteknikens utveckling och betydelse för svensk vattenkraftsutbyggnad från slutet av 1800-talet och fram till i dag.