2020-09-30

Samhällsekonomisk analys av energipolitiken

Energipolitiska förändringar leder till samhällsekonomiska konsekvenser utöver det som märks på energimarknaderna. Nu har energipolitiken därför analyserats i ett brett samhällsekonomiskt perspektiv.

Energiforskprojektet ”Energy taxation in Sweden- a general equilibrium assessment with a focus on electricity taxation” har därför analyserat energipolitiken i ett brett samhällsekonomiskt perspektiv.

Forskarna i Energiforskprojektet ”Energy taxation in Sweden- a general equilibrium assessment with a focus on electricity taxation” har använt två olika metoder. Det ena är beräkningsbara allmänjämviktsmodeller Computable General Equilibrium models, CGE som använder nationalräkenskapsdata från 140 länder. Det andra metoden bygger på modern teori kring samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning och kallas Cost-Benefit Analysis CBA. Och förutom att lägga ett helhetsperspektiv på den samhällsekonomiska analysen, har också fördelningsfrågor lagts in i modellerna.

–I en version av CGE adderar vi mikrodata över de svenska hushållens konsumtionsmönster för att på så sätt sprida ljus över vilka som är vinnare och förlorare. Arbetet utgår från en databas som samlar data om handelsflöden, energibärare och koldioxidutsläpp för nästan alla länder i världen, säger Bengt Kriström på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå som lett projektet tillsammans med en rad andra forskare.

Kostnad för minskad kärnkraft
Med hjälp av modellen beräknas vilka konsekvenserna blir av olika nedskalningar av kärnkraftskapaciteten till år 2030. Prislappen är i storleksordningen 1 procent av realinkomsten. Forskarna visar därefter hur den kostnaden kan fyllas igen med hjälp av import, besparingar och alternativa energislag.

Klimatpolitiken studeras också med en uppdaterad version av modellen. Där ingår policyval för EU och resten av världen också liksom möjligheten för svensk industri att skjuta inhemska kostnadsökningar framåt i tiden. Resultaten visar att kostnaden för svensk klimatpolitik inte är oberoende av den klimatpolitik som förs i andra delar av världen. Den beror också på hur stor del av kostnaden som kan vältras över på världsmarknaden.

Elcertifikatsystemet
Studien har också fokuserat på elcertifikaten, där forskarna har beräknat de samhällsekonomiska kostnaderna och intäkterna av att skrota systemet. Intäkter och kostnader är beräknade med hänsyn till att ekonomins alla marknader anpassar sig till förändringar av energipolitiken.

–Vi ser en samhällsekonomisk nettovinst av att slopa systemet när vi använder traditionella antaganden kring hur vinnare och förlorare hanteras i kalkyler över de ekonomiska konsekvenserna, säger Bengt Kriström.  

Den metodik som har använts är generell och har även tillämpats utanför projektet för att studera innovativa sätt att göra den svenska klimatpolitiken mer kostnadseffektiv genom att bättre nyttja de flexibilitetsmekanismer som finns tillgängliga inom EU-samarbetet.

Projektet har också givit spridningseffekter i form av nya forskningssamarbeten, där de verktyg som utvecklats används i flera nya internationella projekt. 

Läs mer och ladda ner rapporten här! 

Nyheter