Statens investeringar i energiforskning behöver öka. Världen går mot en temperaturökning på uppemot 3 grader och Sveriges utsläpp beräknas öka med upp till 10 miljoner ton till 2030, enligt regeringens beräkningar. Vi vet sedan tidigare att klimatförändringarnas kostnader är betydligt högre än kostnaderna för att ställa om.
Samtidigt innebär omställningen stora affärsmöjligheter, om Sverige är konkurrenskraftigt. EU:s utgivning av utsläppsrätter ska upphöra 2039. Det innebär att det om 16 år i princip blir förbjudet att släppa ut fossil koldioxid från bland annat stål- och cementindustrin. Sverige har unika förutsättningar att fortsätta vara en stark industrination, men då behöver energiomställningen genomföras mycket snabbt.
För att Sverige ska klara detta behövs mer forskningsbaserad kunskap – och även den politiska debatten behöver bli mer faktabaserad. Men statens anslag till energiforskning har minskat kraftigt de senaste decennierna och är i dag bara en tredjedel av vad de var 1981, räknat som andel av BNP, enligt IEA och OECD.
När det gäller hur omställningen ska genomföras finns några saker forskare är överens om:
- Industrins omställning innebär en kraftig ökning av elförbrukningen och Sverige behöver snabbt öka den fossilfria elproduktionen.
- Den snabba ökningen av vind- och solkraft i Europa innebär ett mer varierat utbud av el, oavsett hur Sveriges elsystem ser ut.
- Planerbar elförsörjning behövs, och det kan uppnås med till exempel kärnkraft, väderberoende elproduktion i kombination med lager eller vätgas- eller biogasturbiner.
Om annat saknas samsyn. Till exempel tror många forskare att ett väderberoende elsystem kan fungera utmärkt, andra att det skulle vara riskfyllt.
Regeringen förbereder nu en energiforskningsproposition och Energiforsk har därför skickat in fem förslag till regeringen för att få fram mer forskningsbaserad kunskap om hur omställningen bäst bör genomföras:
- Fördubbla satsningen på energiforskning. De energi- och klimatpolitiska målen återspeglas inte i investeringarna i energiforskning. Norge, Danmark och Finland har alla kraftigt ökat sina investeringar i energiforskning och även jämfört med EU som helhet har Sverige tappat position. Studier från bland annat amerikanska MIT visar en tydlig koppling mellan offentliga investeringar i forskning och långsiktig konkurrenskraft, sänkta teknikkostnader och minskad sårbarhet. Vi rekommenderar därför en fördubbling av investeringarna i energiforskning fram till 2028 så att de uppgår till minst 6 miljarder kronor.
- Fokusera teknikforskningen. Det finns fyra tekniska spår som enligt flera studier behöver spela en central roll om Sverige ska nå sina energi- och klimatpolitiska mål. Det handlar om direkt elektrifiering, vätgas och elektrobränslen, biomassa samt infångning och lagring av koldioxid. Vi rekommenderar därför att staten fokuserar teknikforskningen mot dessa områden.
- Öka den samhällsvetenskapliga energiforskningen. Ska vi klara omställningen krävs fler perspektiv än enbart tekniska. Till exempel behövs kunskap om kostnader och nyttor av omställningen och hur dessa kan fördelas så att omställningen känns rättvis hos svenska folket. Det behövs också mer kunskap om hur riskerna i stora investeringar kan minskas och hur olika energimarknader bör designas. Vi rekommenderar därför starkt mer samhällsvetenskap i energiforskningen.
- Öka den tillämpade forskningen mot samhällsmål. Det finns växande evidens att forskning riktad mot välformulerade samhällsmål är effektiv för att åstadkomma stora förändringar på kort tid. Staten bör ihop med näringslivet, civilsamhället och forskare vara aktiv i formuleringen av målen för sådan forskning. Detta för att det ger bättre förutsättningar att olika samhällsmål förstärker varandra, dels ökar möjligheterna att resultaten kommer till praktisk användning. Vi rekommenderar därför att staten ökar satsningarna i forskning mot välformulerade samhällsmål.
- Satsa på samfinansierad forskning med näringslivet. I dag hindras värdefulla forskningsprojekt av att de inte passar dagens finansieringsformer. Det gäller framför allt projekt som spänner över flera sektorer, där ingående aktörer snabbt kan omsätta resultat till handling. Vi rekommenderar därför att staten satsar 100 miljoner kronor per år till samfinansierad forskning, med tydliga krav på industriellt engagemang, hög vetenskaplig kvalitet och stark samhällsrelevans. Energiforsk är villigt att samordna en sådan satsning. De forskningsprogram Energiforsks driver i dag omsätter cirka 100 miljoner kronor, varav en stor majoritet kommer från näringslivet. En statlig satsning på området ger starka incitament till näringslivet att öka sina satsningar ytterligare.
Det är bråttom att genomföra elektrifieringen och mildra klimatförändringarna. För att skapa ett robust och hållbart energisystem så att Sverige kan fortsätta vara en industrination behövs mer forskningsbaserad kunskap. Då behöver staten och näringslivet växla upp sina ambitioner.
Markus Wråke
Vd, Energiforsk