Energiforsk arrangerar årligen Kraftindustrins betongdag i nära samarbete med Vattenfall R&D i Älvkarleby. Totalt deltog 60 personer på det här årets konferens.
– Det var första gången sedan 2019 som Betongdagen genomfördes fysiskt i Älvkarleby vilket kan ha bidragit till det stora engagemanget. Det var många intressanta diskussioner bland deltagarna, och det känns väldigt roligt att äntligen kunna erbjuda en mötesplats där folk kan träffas fysiskt, säger Urban Andersson, områdesansvarig för kärnkraft på Energiforsk.
Konferensen inleddes den 14 mars med ett studiebesök i Älvkarlebylaboratoriet och en gemensam middag på Elite Grand Hotel i Gävle. Under studiebesöket fick deltagarna en rundvandring i Vattenfalls anläggning, bland annat i betonglabbet, turbinlabbet, försöksdammen och i avdelningen för digitala inspektioner, där bland annat drönare och undervattensrobotar utvecklas.
Den 15 mars presenterade tio forskare, konsulter och representanter från industrin resultat från sina projekt inom det betongtekniska området. Presentationerna väckte stort engagemang hos konferensdeltagarna, som också bidrog med sina perspektiv, insikter och kunskap inom ämnet.
Hållbart producerad betong, kalkutfällningar och stenmurverksdammar
Johan Silfwerbrand från KTH i Stockholm höll ett öppningsanförande som fokuserade på hur mer hållbar betong kan produceras, till exempel genom att ta tillvara tillgängliga restmaterial som slagg, för att späda ut och hushålla med cement, samt genom att anpassa betongrecept efter den tänkta konstruktionens syfte.
Kalkutfällningar är vanliga hos betongkonstruktioner som utsätts för ensidigt vattentryck och fenomenet kan påverka hållfastheten. I ett Energiforskprojekt har kemiska och mineralogiska sammansättningar och innehåll av organiska ämnen analyserats hos olika kulörer av kalkutfällningar. Det pratade Martin Rosenqvist från Afry om på konferensen, och rapporten från projektet kan laddas ner här.
Ett annat ämne var stenmurverksdammar, som Marie Westberg Wilde från Afry presenterade. Stenmurverksdammar är relativt vanliga i Sverige och har ofta problem med läckage, bristfälligt murbruk och mosspåväxt. Då informationen om stenmurverksdammarnas konstruktion och grundläggning ofta är sparsam och tillämningsvägledningen för hur avvikelser ska bedömas för dessa konstruktionstyper är begränsad, är dammsäkerheten emellanåt komplicerad att bedöma. En rapport om detta finns att läsa här.
– Det behövs mer kunskap om vilka underhållsinsatser som krävs för att förlänga hållfastheten hos betongkonstruktioner och det är därför viktigt att sprida forskningsresultat som bidrar till ökad kunskap inom området. På sikt kan det påverka möjligheterna att bedriva verksamheten på ett säkert sätt, säger Katja Åström, programansvarig för Vattenkraftens betongtekniska program.
Alla presentationer från konferensen finns att ladda ner här.